AI-investeringar suger upp chipmarknaden

Under pandemin lamslogs globala leveranskedjor och stora delar av industrin stod plötsligt utan datorchip, vilket påverkade allt från bilar till hushållsapparater. Men så ser det inte ut i dag.

– Egentligen är det inte någon generell halvledarbrist. Det är brist på vissa halvledare inom specifikt AI-området, men i andra områden finns det gott om dem, säger Klas Moreau.

Han var tidigare vd för det Göteborgsbaserade halvledarbolaget Zeropoint Technologies, som utvecklar hårdvara för minnesoptimering, men arbetar i dag som oberoende expert inom halvledare och AI. Han betonar att situationen skiljer sig tydligt från krisåren.

Enligt Klas Moreau handlar dagens brist om tre tydliga flaskhalsar där efterfrågan rusat från utbudet:

1) Det saknas kapacitet för att tillverka de mest avancerade logikkretsarna.

2) Det är ont om specialiserat minne, så kallat HBM (high bandwidth memory), som behövs för att mata AI-modeller med enorma datamängder i hög hastighet.

3) Det saknas också kapacitet för själva paketeringen där chip och minne monteras ihop. Fler detaljer finns i faktarutan.

Effekterna stannar inte i AI-hörnet. HBM-minnen byggs i grunden av samma typ av komponenter som används i vanliga servrar, till exempel så kallade DDR5-minnen. Minnestillverkare står därmed inför ett val: sälja standardminne till datacenter och konsumenter – eller packa ihop det i HBM-stackar till AI-acceleratorer, där betalningsviljan är betydligt högre.

– De kan sälja DDR5-minnen till en gamer eller till ett vanligt datacenter, eller packa ihop dem i en HBM-stack och sälja till AI-acceleratorer där de får väsentligt mycket mer betalt. Då blir beslutet ganska självklart, säger Klas Moreau.

Konsekvensen är att tillgången på nyare standardminne blir sämre, men även DDR4 har med ökad efterfrågan blivit svårare och dyrare att få tag på.

Nvidia den tydligaste vinnaren

De uppenbara vinnarna är bolagen som sitter närmast AI-efterfrågan. Tillverkare av avancerade chip och minnen har fulla orderböcker och stark prissättningsmakt. Men Klas Moreau pekar på att riskerna i stället växer hos deras kunder.

Många nya datacenteraktörer har byggt affärsmodeller på att köpa in stora mängder AI-hårdvara och hyra ut kapaciteten. Problemet är att teknikutvecklingen går så snabbt att hårdvaran behöver bytas ut oftare än kalkylerna byggt på.

– Om du har en affärsmodell där du hyr ut kapaciteten och skriver av hårdvaran på tre till fem år, men helt plötsligt måste byta den efter två år, då får du en helt annan ekvation. Det är jättebra att Nvidia snabbt lanserar ny hårdvara vartannat år, men det gör det väldigt jobbigt för deras kunder, säger han.

Klas Moreau menar att Nvidia är den tydligaste vinnaren – medan Intel har hamnat på efterkälken.

– Nvidia har gjort en extrem resa när det gäller GPU:er och att tillgodose behovet av beräkningskraft för AI. Men ett företag som inte har gjort samma resa är Intel. De har inte lyckats hänga med på det här tåget och är en av förlorarna, säger han.

Nästa steg: robotar och autonoma system

Trots den samhälleligt hårda retoriken om europeiskt beroende av utländska halvledare är effekten hittills begränsad för den traditionella industrin i Europa. I stället är det just datacenter som satsar på den allra senaste AI-tekniken som har utmaningar.

Geopolitiken spelar också in. USA:s exportrestriktioner mot Kina syftade till att bromsa landets teknikutveckling. Enligt Klas Moreau har de dock samtidigt haft en annan effekt.

– Det har blivit en drivkraft för Kina att snabbare ta sig till en punkt där de blir oberoende. Det gör att halvledarmarknaden på sikt kan bli mer uppdelad, med parallella tekniska ekosystem, säger han.

Hur länge varar då dagens AI-drivna bristsituation? Klas Moreau tror att det dröjer bortåt 2027–2028 innan det blir någon form av balans. Samtidigt ser han att nästa våg av chipslukande utrustning redan är på väg.

– Det vi ser nu är bara den första vågen. Nästa steg är fysisk AI, med robotar och autonoma system, säger Klas Moreau.