Anna Breman i ränterysare – använde utslagsröst

Beslutet signalerade att centralbanken närmar sig nya räntehöjningar i takt med att stigande energi- och råvarupriser driver upp inflationen, skriver Bloomberg News.

"Sammantaget kommer OCR sannolikt att behöva höjas tidigare och mer än vad som förutsågs i den penningpolitiska rapporten i februari", skrev centralbanken efter mötet.

Den penningpolitiska kommittén splittrades 3–3. De tre externa ledamöterna, Carl Hansen, Hayley Gourley och Prasanna Gai, argumenterade för en omedelbar räntehöjning och varnade för att inflationen riskerar att få bredare genomslag i ekonomin.

Enligt mötesprotokollet ansåg de att prisökningarna kan skapa större risk för så kallade andrahandseffekter, där högre kostnader leder till stigande löner och fortsatt inflation. Ledamöterna pekade också på att inflationsförväntningarna på två års sikt har stigit i flera undersökningar.

"Dessa ledamöter bedömde att det vore bättre att börja dra tillbaka stimulanser redan nu, samtidigt som man följer den inhemska ekonomiska utvecklingen, för att minska inflationsriskerna på medellång sikt", skrev centralbanken.

De tre centralbankstjänstemän som motsatte sig en höjning framhöll samtidigt att kärninflationen och löneökningarna fortfarande är relativt begränsade och att svag efterfrågan samt ledig kapacitet i ekonomin väntas hålla tillbaka inflationstrycket framöver.

Varnar för stigande bränslepriser

Centralbanken varnade för att de stigande bränslepriserna efter konflikten i Mellanöstern väntas lyfta inflationen långt över målintervallet på 1–3 procent. Inflationen väntas stiga från 3,1 procent under första kvartalet till 4,2 procent under andra kvartalet och nå en topp på 4,3 procent under tredje kvartalet.

"Inflationsutsikterna på medellång sikt är också osäkra", skrev centralbanken. "Dessa kan förbli höga om hushåll och företag förväntar sig högre kostnader framöver och bygger in dessa förväntningar i dagens pris- och lönebeslut", tillade de.

Samtidigt räknar centralbanken med att svag efterfrågan och hög arbetslöshet kommer att dämpa inflationstrycket längre fram.

Banken sänkte även sina prognoser för ekonomin. BNP väntas nu växa med 1,4 procent fram till mars 2027, jämfört med tidigare prognos på 2,4 procent. Ekonomin bedöms stå still under andra kvartalet och växa med endast 0,2 procent under tredje kvartalet.

"Högfrekvent data, inklusive korttransaktioner och mått på företags- och konsumentförtroende, pekar på svag efterfrågan på kort sikt", skrev centralbanken.

Trots den svagare tillväxtbilden visar centralbankens nya ränteprognos att OCR väntas stiga till i genomsnitt 2,51 procent under tredje kvartalet, vilket signalerar hög sannolikhet för en höjning inom kort. Vid slutet av året väntas styrräntan ligga på 2,84 procent.

Marknaden reagerade tydligt på beskedet. Kiwi-dollarn steg som mest 0,7 procent mot dollarn och handlades till 58:36. Samtidigt steg räntan på tvååriga statsobligationer med sex punkter till 3,55 procent, medan marknaden nu prisar in omkring 90 procents sannolikhet för en räntehöjning i juli och en fullt inprisad höjning i september.