Det talar för och emot statligt barnsparande

Inom mediehuset EFN, där Finansmagasinet ingår, har vi som huvudmål att genom faktabaserad oberoende journalistik sprida kunskap om ekonomi. Vi på EFN är övertygade om att mer kunniga och mer pålästa medborgare tar bättre ekonomiska beslut, vilket gynnar både den enskilda individen och i förlängningen hela samhället.

En grupp som vi gärna vill nå ut till i större utsträckning med vår journalistik är ungdomar. Vi gör det, bland annat, genom vår nyhetssajt – efn.se där all journalistik är kostnadsfri för alla – och vår podd Fråga Magda, där ungdomar kan ställa frågor om ekonomi direkt till vår expert Magdalena Kowalczyk.

Ju tidigare i livet man blir intresserad av ekonomi och till exempel förstår urkraften i ränta-på-ränta-effekten, desto större är möjligheten att bygga upp ett stort sparkapital som ökar valfriheten i livet.

Men det räcker inte med att ha kunskap om ränta-på-ränta-effekten – det behövs också pengar för att komma i gång med sparandet.

I den här utgåvan av Finansmagasinet fördjupar sig vetenskapsredaktionen i baby equity, som innebär en konstruktion där staten investerar kapital åt barn som de får tillgång till som vuxna. Det är nu högaktuellt i USA där nyfödda barn ska få statligt finansierade indexfonder, till följd av en stor reform som president Donald Trump har drivit igenom. Liknande koncept har prövats i bland annat Storbritannien och Singapore.

Vissa menar att statligt sparande för barn är en ny form av fördelningspolitik. Oberoende av föräldrars ekonomiska möjligheter och prioriteringar tilldelas alla barn ett sparande samt får ta del av avkastningen från aktiemarknaden.

Borde Sverige också införa ett statligt finansierat barnsparande? Om man tar på sig den kritiska hatten finns flera argument emot att staten ska spara på börsen åt barn:

Mer transfereringar av kapital innebär mer kostsam byråkrati och administration. Det är troligt att bidraget måste finansieras genom högre skatter som dämpar den ekonomiska tillväxten. Dessutom finns barnbidraget redan.

Det finns risker med att politikerna, åtminstone indirekt, får inflytande över hur kapital ska placeras. I värsta fall kan politiker lägga sig i ägarstyrningen av börsbolagen.

Det finns också argument som talar för ett statligt administrerat barnsparande, även i Sverige där det privata barnsparandet redan är relativt högt.

Ett är att segregationen kan minska om alla får en grundplåt till att köpa sin första bostad eller för att ta sig igenom en krävande utbildning. Ett annat är att intresset och kunskapen om ekonomi bland unga kommer att öka när alla får en egen fondportfölj. I skolan kan utvecklingen för den statligt finansierade portföljen, som alla elever har, användas som en del av undervisningen. Det bör leda till att fler inser vikten av att ha ett privat sparande som vuxna.

Mer ekonomiskt kunniga medborgare gynnar hela samhället.