Går Kinnevik att rädda?

När Kinneviks aktie kraschade nära 17 procent den 9 mars var det en av de sämsta börsdagarna i bolagets historia.

Vid toppen för nästan exakt fem år sedan värderades familjen Stenbecks livsverk till 137 miljarder kronor.

Efter att investmentbolaget delat ut flera av Jan Stenbecks kronjuveler till aktieägarna och tvingats kapa värderingarna i sina portföljbolag kraftigt uppgår börsvärdet nu till 14 miljarder kronor.

Anledningen till det kraftiga fallet i början av mars var en blankarrapport från Ningi Research där man attackerade bolaget på punkt efter punkt. Den mest graverande kretsade kring närståendetransaktioner.

Det handlar om försäljningen av fintechbolagen Lunar, Sure och XYB som genomfördes förra året. Transaktionen skedde genom fonden 100A, som förvaltas av en tidigare Kinnevik-anställd. Blankarfirman menar att personen satt på dubbla stolar och, enligt rapporten, att affären inte genomfördes på marknadsmässiga villkor.

”Baserat på återkoppling från potentiella köpare i den privata andrahandsmarknaden stod det klart för Kinnevik att en försäljning kunde genomföras på bättre finansiella villkor för Kinnevik om det fanns en utsedd förvaltare av de tillgångar som skulle säljas”, skrev investmentbolaget i ett svar.

Trots svaret har aktiekursen inte återhämtat sig. Frågorna som rapporten lyfte tycktes vara svåra att städa bort.

Carnegies Sverigefond är en av Kinneviks största ägare. Förvaltaren Mattias Sjödin är nöjd med bolagets svar på anklagelserna och får inte känslan att det rör sig om några oegentligheter.

– Samtidigt kanske man kunde ha varit tydligare i kommunikationen runt det, säger han.

EFN har sökt Kinnevik, som inte vill kommentera rapporten ytterligare.

Investmentbanken ABG Sundal Collier kallade bolagsstyrningen svag om påståendet stämmer, men menade att rapporten främst var bakåtblickande och det mesta redan återspeglades i värdering och sentiment.

”Vi ser styrningsrisk som något att följa, men inte som bevis på systematiskt missförhållande”, skriver ABG.

Även analyshuset Pareto anser att risken reflekteras i aktiekursen.

Analytikern: ”Helt onödigt”

Det har snart gått ett år sedan Cristina Stenbeck klev upp på scenen på Kinneviks årsstämma till ett regn av applåder.

Marknaden andades ut efter år av krympande substansvärde och aktien steg ett par procent.

Affärsdrottningens återkomst som ordförande i familjens imperium sågs också som ett tecken på sjukdomsinsikt när Harald Mix samtidigt lämnade styrelsen.

Investeringarna i riskkapitalistens satsningar, stålprojektet Stegra och värmepumpsbolaget Aira, blev snabbt en våt filt när frågetecken kring deras finansiella ställning började dyka upp. Kopplingen mellan Harald Mix och Kinneviks kapitalinjektioner i bolag som Mix grundat kritiserades av flera storägare.

– De var ändå ganska sena in i Stegra och har sen lastat in mer pengar. Helt onödigt, konstaterar Danske Banks analytiker Oskar Lindström.

I sin rapport för det fjärde kvartalet kapade Kinnevik värderingen på sitt innehav i Stegra från 1,3 miljarder till 649 miljoner kronor.

Samtidigt är investeringarna i Harald Mix bolag, inom vad man kallar climate tech, små sett till helheten.

– Men de har ändå skadat förtroendet för bolaget och dess ledning. Anseendet har helt enkelt fått sig en törn. Ett investmentbolag handlar i grunden väldigt mycket om förmågan att allokera kapital på ett bra sätt. Marknaden måste ha ett högt förtroende för att ledningen kan göra investeringar som är bra för alla aktieägare. När man gör affärer som kan ifrågasättas riskerar man att undergräva just det förtroendet, säger Oskar Lindström.

Jättekassa

Substansrabatten speglar mer än väl investerarnas inställning till ledningen. I mitten av mars uppgick den till rekordhöga 60 procent. Substansvärdet skrevs vid årsskiftet till 35 miljarder kronor, varav 7,5 miljarder av dem är oinvesterade och finns i kassan.

Det innebär mer än en halvering från toppnivåerna 2021, även om innehaven i e-handlaren Zalando och telekomjätten Tele2 delats ut till Kinneviks aktieägare sedan dess.

Kvar finns en tillväxtfokuserad portfölj med digitala affärsmodeller, väsensskilda från de kassaflödesmaskiner som levererade årliga utdelningar till Stenbeck-familjens investmentbolag.

Strategin har i stort sett varit solklar sedan Georgi Ganev tog över som vd i januari 2018: Ut med de äldre, trögrörliga kolosserna från det förra århundradet, in med snabbväxande men olönsamma techbolag.

– Hemligheten är att hela tiden förankra vår strategi bakåt med styrelse och ägare och inte för en sekund gå med på att göra ett taktiskt undantag från vår strategi, sade Ganev till EFN för ett år sedan.

Aktieägarna lär vid det här laget ha liggsår om de haft tålamodet att sitta kvar med aktier. Kinneviks aktiekurs är svårtolkad efter flera utdelningar av sina innehav, men riktningen är tydlig.

”Kan inte trolla”

Cristina Stenbeck har snart haft ordförandeposten i ett år. Under samma period har aktien fallit 30 procent.

I slutet av november meddelade Kinnevik att Georgi Ganev ska lämna vd-posten. Kommunikationen från bolaget har varit att beslutet mellan styrelse och vd var ömsesidigt, men analytikern Oskar Lindströms tolkning är en annan: Cristina Stenbeck vill vända utvecklingen och det kräver vissa radikala drag.

– Men du kan inte trolla, bara ta in en ny vd och så vänder allt, säger han.

Mattias Sjödin på Carnegie ser det som självklart att Cristina Stenbeck nu kommer att ta ett större ansvar.

– Jag tror att man kommer att använda balansräkningen till annat, precis som Ericsson till slut gjorde, säger han och syftar på det stora återköpsprogram som telekombolaget annonserade i vintras.

Många ser vd-frågan som avgörande för Kinneviks framtid.

– Det är nära att slutföras, är min känsla.

Vad hoppas du att det är för person som kommer in?

– Någon som har marknadens förtroende. Det är lätt att säga, men gärna en person med koppling till huvudägaren. Någon utifrån, eller Cristina själv.

Kinneviks näst största ägare är Spiltan Fonder med 6,8 procent av kapitalet och 3,3 procent av rösterna. Förvaltaren Erik Brändström sitter i valberedningen och har varit delaktig i att byta ut den förra styrelsen – och att få tillbaka Cristina Stenbeck som ordförande.

– Vi anser att det är en kompetent och engagerad styrelse som vi som ägare har stort förtroende för. Med det sagt är vi trygga med att styrelsen kommer att se till att Kinnevik får en vd som kan ta vara på de möjligheter som finns i portföljen för att skapa aktieägarvärde, säger han.

Kinnevik säger till EFN att rekryteringsprocessen är i full gång med många starka kandidater.

– Styrelsen ser fram emot att kunna ge besked så fort processen är klar, säger Kinneviks presstalesperson Mikaela Kramer.

Kurskrasch för konkurrent

Kinnevik har samtidigt varit tydliga med att strategin ligger fast. Bolaget ska inte förivra sig i nya investeringar med den ovanligt stora kassan. Den nuvarande portföljen, med sex större kärninnehav, ska i stället vårdas.

– Cristina tänker långsiktigt, som det brukar heta när det går dåligt på kort sikt, säger Oskar Lindström.

Kanske tändes ett visst hopp när portföljbolaget Perk (tidigare TravelPerk, en digital resehanterare, fick se konkurrenten Navan gå till börsen i höstas. Planerna på en potentiell exit i Perk lär dock ha grusats snabbt när Navans aktie föll med 20 procent i börsdebuten. Sedan noteringen har den halverats.

– Plötsligt var det inte en trigger utan ett sänke, slår Danske Bank-analytikern Oskar Lindström fast.

I betalhanteringsbolaget Pleo har värdet på Kinneviks innehav skrivits ned med 68 procent från toppen 2021. Värderingen på 5,9 miljarder har blivit 1,8 miljarder, enligt investmentbolagets bokslutskommuniké från tidigare i år.

I Kinneviks portfölj väger Pleo strax över 5 procent och är således ett av de kärninnehav som lyfts fram i investerarpresentationer och kvartalsrapporter.

För det fjärde kvartalet pekade Kinnevik på en årlig försäljning om 164 miljoner euro. Enligt uppgifter till EFN skakar det internt efter flera större sparpaket i bolaget, som tog in 200 miljoner dollar i sin senaste finansieringsrunda för ett par år sedan.

Sett till helåret 2024 gjorde Pleo en förlust på nära en halv miljard.

Bland jämförbara börsnoterade bolag finns Expensify och Serko, vars aktiekurser kraschat det senaste året.

Ras för riskkapitalbolag

Företagen i Kinneviks investeringsuniversum är kanske de som drabbats hårdast i den så kallade ”SaaS-apokalyps” som slagit mot börsen. AI-agenter ses plötsligt inte som en möjliggörande kraft för mjukvarubolag, utan som ett akut hot. Inte ens jättar som ServiceNow och Adobe tycks gå säkra när botar kan utföra samma uppgifter som deras produkter.

Marknaden har varit skoningslös och även straffat aktier med exponering mot sektorn, som riskkapitalbolagen KKR, Blackstone och svenska EQT.

Analytikern Oskar Lindström vill nyansera bilden något.

– Det har varit jättetuffa år för Kinnevik, bolagen man satsat på har marknaden vänt ryggen åt. Det är ju bara att konstatera, säger han och fortsätter:

– Aktien handlas redan till en kraftig substansrabatt. Den prissätter i princip redan in att marknaden inte har förtroende för ledningen och att AI kan utmana delar av affären. Allt det där ligger redan i kursen. Sen kan man diskutera om rabatten ska vara 50, 60 eller 40 procent.

Under Cristina Stenbecks ordförandeskap gick Kinneviks substansvärde från 40 till 80 miljarder fram till att hon lämnade över klubban till Tom Boardman 2016.

Frågan är om hon kan utföra magi igen.

– Tidigare har Kinnevik varit en investerare som många bolag gärna haft som huvudägare. Det kanske inte är lika självklart längre, säger Oskar Lindström.