Jättens förvandling – men nu blinkar varningslampor

Today, Apple is going to reinvent the phone.

När Steve Jobs från scenen i San Francisco 2007 presenterade bolagets nya modell var det få som förstod det paradigmskifte världen stod inför. Men på Nokias huvudkontor utanför Helsingfors fanns nio personer som såg den akuta faran med lanseringen av Iphonen, vilket framgår av en intern rapport som läckte ut förra året.

Där beskrev de Apples telefon som ”visuellt häpnadsväckande” med ett gränssnitt som satte en ny standard i branschen. De anställda uppmanade ledningen att snabbt utveckla en liknande lösning för att inte halka efter.

Ingen lyssnade.

Sju år senare hade Nokias marknadsandel av den globala telefonförsäljningen gått från 50 till 5 procent.

”The Iphone moment” pekas ofta ut som definierande för den finska jätten och slutet på bolagets framgångssaga. Från 2007 till 2012 föll aktien drygt 90 procent.

Den finske forskaren Carl-Gustav Lindén, som skrivit en bok om Nokias uppgång och fall och följt bolaget i decennier, tycker att narrativet skaver något.

Grundproblemet var inte Iphonens pekskärm eller design.

– Det var appsystemet och ekosystemet runt det som var den riktiga innovationen, säger han och tillägger:

– Nokia försökte göra det själva, men som man säger på engelska: Execution is everything. Det fanns ingen programmeringskunskap i ledningen. De var affärsmän, inte mjukvaruexperter.

”Människor grät”

Interna dokument som Carl-Gustav Lindén själv tagit del av visar att Nokias ledning redan våren 2008 visste att det ”höll på att gå åt helvete”.

– Alla mätare stod på rött.

Bolaget hade snabbt hamnat hopplöst efter i den tekniska framåtrörelsen, drivet av Apples omstöpning av mobiltelefonen.

– Olli-Pekka Kallasvuo, som var vd på Nokia 2006-2010, satt på en konferens med Sergey Brin där Googlegrundaren visade upp ett fönster mot bolagets data. Telefonen i sig var plötsligt ingenting värd. Där insåg Olli-Pekka Kallasvuo att det skett ett paradigmskifte man inte hängde med i.

Carl-Gustav Lindén kallar historien om Nokia en av de största i Finland i modern tid. Den finska befolkningen, där hundratusentals var aktieägare, fick i takt med bolagets trögrörlighet i teknikruschen i slutet av 00-talet se sina förmögenheter krympa i snabb takt.

När Nokia sedan sålde hela sitt affärsområde Devices & Services, där smarttelefonerna ingick, till Microsoft 2013 var det ett hårt slag för hela landet.

– Det var som att Finland förlorat ett krig mot Ryssland. Svarta rubriker, människor grät, minns Carl-Gustav Lindén.

Bara något år tidigare hade Nokias dåvarande vd Stephen Elop, som hämtats in från just Microsoft, beskrivit hur bolaget befann sig på en brinnande oljeplattform.

Brännskadorna visade sig vara omöjliga att läka. Likt sin svenska rival, telekomjätten Ericsson, befann sig sedan aktien i en decennielång koma och förpassades till marknadens kyrkogård.

Men i slutet av oktober 2025 hände något, vissa skulle kanske till och med kalla det för ett inverterat ”Iphone moment”, när chipjätten Nvidias vd Jensen Huang meddelade att de ingått i ett partnerskap med – och investerat 1 miljard dollar i – det ratade finska telekombolaget.

”Ni hjälper USA att ta tillbaka telekommunikationstekniken till Amerika”, sade den hyllade företagsledaren tacksamt från en scen i Washington i samband med att avtalet annonserats.

”Bara ett löfte”

Samarbetet bygger på att snabbare kunna utveckla och bygga nästa generations AI-drivna mobilnät.

Rent konkret innebär det att Nokia levererar mobilnätsinfrastrukturen medan Nvidia står för AI-processorer och mjukvara.

I dag skickas mycket datatrafik från mobilnäten vidare till centrala datacenter för avancerad bearbetning och AI-tjänster.

Med den nya modellen kan Nokias nätverk tillsammans med Nvidias processorer hantera både mobiltrafik och AI-beräkningar närmare användaren.

Det innebär att applikationer som AR-glasögon, industrirobotar eller humanoida robotar kan få svar snabbare, utan att alla data behöver skickas till ett datacenter långt bort.

Marknadens syn på Nokia vände på en natt efter beskedet. Sedan partnerskapet kommunicerades har aktien avancerat över 140 procent.

Under samma period har börsvärdet ökat från drygt 200 till 800 miljarder kronor.

Investerarna verkar se en ny berättelse skrivas om det bortglömda bolaget. I det senaste kvartalet växte Nokias AI & Cloud-affär med 49 procent med order på 1 miljard euro. Något som stärker bilden av att partnerskapet mellan Nokia och Nvidia är på riktigt, inte bara ett pressmeddelande.

Samtidigt finns det skeptiker.

– Hittills är det bara ett slags löfte och ingen vet vad resultatet av samarbetet blir, slår Kimmo Stenvall snabbt fast.

Han är analytiker på finska OP Pohjola och har länge bevakat Nokia.

Det historiska kursrallyt i aktien har fått honom att landa i en säljrekommendation. Värderingen har skenat och investerarnas förväntningar har nått taknocken.

Problemet är i grund och botten detsamma som för många andra telekombolag: på det stora hela växer man inte. Samtidigt värderas Nokia till 30 gånger årets vinst.

Försäljningen måste öka kraftigt – helst i går – för att man ska växa in värderingen.

– De måste sälja mycket, mycket mer än de gör i dag på grund av verksamhetens natur. Det vore något helt annat om Nokia vore ett rent mjukvarubolag med 95 procents bruttomarginal, men nu ligger de tydligt under 50 procent.

Efter den kraftiga uppgången i aktien har andelen säljråd ökat. Av de 30 analytiker som bevakar har 27 procent av dem landat i en säljrekommendation, jämfört med 17 procent för ett år sedan.

SHB landade däremot i ett köpråd efter kvartalsrapporten i slutet av april.

”Vi förväntar oss att Nokia fortsätter sin utveckling med gradvis stigande omsättning, vilket bör leda till förbättrade marginaler och ett starkare kassaflöde. Enligt vår uppfattning fångar den nuvarande värderingen inte fullt ut denna utveckling”, skriver banken.

Sedan dess har kursrallyt fortsatt och aktien är upp nära 50 procent på en dryg månad.

Grundades 1865

Bolagets nye vd, amerikanen Justin Hotard, tillträdde i april förra året. Personer inifrån Nokia säger till den finska affärstidningen Kauppalehti att han kom till ett dukat bord, där den tidigare vd:n Pekka Lundmark ritat upp strategin för en kommande supercykel inom AI.

Andra menar att Justin Hotard lyckats med något ledningen haft förfärligt svårt med, att övertyga marknaden om att bolaget faktiskt är en av AI-vinnarna.

Det finska bolaget befinner sig återigen i ett större skifte, vilket inte bör förvåna sett till historiken. Nokias arv sträcker sig tillbaka 160 år, då ingenjören Fredrik Idestam grundade en industriverksamhet med tillverkning av skogsprodukter i Tammerfors.

100 år senare skedde den första, större förvandlingen när pappersbolaget slogs samman med verksamheter inom kablar, energi och elektronik.

Att sedan gå från att ha varit ett världsledande konsumentbolag med teknikprodukter, till något som liknar ett konglomerat inom telekom, stabiliserade intäkterna efter flera förlorade år på 2010-talet. När Nokia förvärvade det franska telekombolaget Alcatel-Lucent i en jätteaffär för nära 16 miljarder euro 2016 innebar det att man blev en av de globala storspelarna på mobilnätsmarknaden.

I dag är Nokia tydlig trea efter svenska Ericsson och kinesiska Huawei på RAN-marknaden (radio access network), den teknik som utgör ryggraden i 4G och 5G-nät världen över.

I bolagets portfölj finns också tusentals patent som tickar in licensintäkter från de stora smartmobiltillverkarna.

”Musiken spelar fortfarande”

I det långa loppet kokar dock det mesta ner till hur mycket vinst som genereras på sista raden. För Nokia landade rörelsemarginalen på 1,4 procent i det senaste kvartalet. Det innebär att försäljningen på 4,5 miljarder euro endast gav ett rörelseresultat på 62 miljoner euro.

Den organiska tillväxten steg ynka 2 procent jämfört med föregående år. Nokia lyfter gärna fram hur de drar nytta av de amerikanska techjättarnas kraftiga investeringar i AI-racet, men sanningen är att de trögrörliga och svagt växande segmenten i Nokias affär fortfarande står för merparten av intäkterna.

Samtidigt fortsätter aktien rusa.

– Det verkar som att musiken fortfarande spelar, säger Kimmo Stenvall i en metafor över investerarnas nyfunna entusiasm.

När musiken tystnar vill oftast alla ut, helst omedelbart.

– Jag är lite rädd för det. Nokia är en stor, likvid aktie i Finland.

Fallet kan potentiellt bli hårt och katapultera aktien tillbaka till istiden den befann sig i före Jensen Huangs trollspö förvandlade marknadens bild av bolaget.

Jubelstämningen på Helsingfors gator verkar dock ha uteblivit. Visst visade Finland en oväntat stark bnp-tillväxt i det första kvartalet vilket delvis kopplades till Nokias AI-satsningar, men efter åratal av dyster utveckling för den finska ekonomin vågar ingen ta ut något i förskott.

– Vändpunkter är alltid svåra att förutsäga, kommenterade Juuso Vanhala, prognoschef på Finlands Bank, saken torrt.

Inte heller bland de anställda på telekomjätten verkar självförtroendet ökat, enligt forskaren Carl-Gustav Lindén.

– Det är ett tjänstemannastyrt bolag. Jobbade du på Nokia förr var du någonting. Du kanske inte fick så hög lön, men du hade framtiden för dig.

Runt millennieskiftet var Nokia vid en tidpunkt det högst värderade bolaget i Europa. Analytikern Kimmo Stenvall har inte glömt de storslagna planerna det pratades om då. Den enorma datakraft som it-revolutionen förväntades kräva innebar en kraftig utbyggnad av fibernäten.

– Men 3G blev inte riktigt vad man trodde, säger han.

Historien upprepas inte, men den rimmar.

– Om ett eller två år kanske vi inser att AI-infrastrukturen är mycket mer omfattande än vad vi faktiskt behöver, att det finns en överkapacitet. Just nu finns en väldigt stark konsensusbild att man måste investera för att inte bli omsprungen av konkurrenterna. Om det misslyckas är alla i samma situation – man har överinvesterat.

Risk för korrigering

Exemplen på bolag som gick omkull i spåren av it-bubblan är många, samtidigt är läget ett annat nu. De amerikanska techbolagen är kassaflödesmaskiner, deras investeringar sipprar nedåt i värdekedjan och renderar i intäkter för bolag som Nokia.

– Det lär innebära ett rejält vinstlyft i år, tror Kimmo Stenvall.

Nyligen meddelade Googles moderbolag Alphabet att de tar in över 80 miljarder dollar i en nyemission för att kunna expandera sin infrastruktur och möta den stora efterfrågan på företagets AI-lösningar.

– Investeringarna som görs av dessa hyperscaler bokförs i balansräkningen. Någon gång behöver de skrivas av.

Då gäller det att de miljarder som plöjts ner bär frukt. I Nokias fall har investerarna redan sprungit före vinsterna.

– Nokia är ganska försiktiga, med konservativa mål. Marknaden räknar med att bolaget kan leverera mycket mer än så.

Ledningen har guidat för ett rörelseresultat mellan 2,7 och 3,2 miljarder euro för 2028.

– Det marknaden nu ser framför sig är att Nokia kommer hamna i den övre delen av målet och till och med överträffa det.

Om de skulle misslyckas?

– Då finns förstås en risk för att det blir en kraftig korrigering i aktiekursen.

Blivit ett skämt

Forskaren Carl-Gustav Lindén hemfaller till finska för att beskriva situationen: ”kyllä se siitä”, det ordnar sig nog. Uttrycket används ofta när en person som befinner sig i en svår position ändå visar optimism.

Samtidigt går det att argumentera för att läget inte är ansträngt, bara ovisst.

– När Nokia började gå dåligt gick snacket att vi behövde ett nytt Nokia, säger Carl-Gustav Lindén.

Med årens svaga prestationer har det blivit ett stående skämt, något man säger för att signalera en sorts naiv framtidstro. När bolaget nu genomgår ännu en reinkarnation som omvärlden hyllar tycks finnarna ändå ha svårt att glömma historiken.

Möjligen talade den finlandssvenske företagsledaren Björn ”Nalle” Wahlroos för hela befolkningen när han nyligen gav sin bild av telekomjätten och landets självbild.

– Kanske vore det bra för Finland om vi slutade leta efter ett nytt Nokia och i stället insåg att ekonomisk tillväxt kan skapas på andra sätt.

Hans tolkning av kursrallyt i aktien är att marknaden återfått sitt förtroende för bolaget.

– Sedan får vi helt enkelt vänta och se vad som händer i företaget. Och framför allt om Nokia faktiskt gör något för Finland.