Nu ska anrika familjeföretaget förvärvsräd

Precis där ligger det.

Just vid Klarälvens strand mitt inne i centrala Karlstad finns familjen Anders maktboning Erna-gruppen. Som sig bör ligger även detta tidningshus i stadsdelen Klara och utefter Våxnäsgatan i kvarteret Härolden har de finska arkitekterna på Tähtinen & Pussinen skapat en postmodernistisk bakelse.

Då var året förstås 1996 och familjen Anders imperium var relativt renodlat på just media och fastigheter.

Omgiven av den omfattande konstsamlingen väntar nu familjens nyss tillträdda matriark Victoria Svanberg och när hon tar emot är det till beskedet att det här huset kanske i folkmun kommer fortsätta att kallas för NWT-huset men på insidan kommer det ske ett stort skifte.

– Ägarna har diskuterat olika alternativa investeringar i syfte att placera delar av den överlikviditet som finns i Erna Gruppen AB. Bland annat har vi diskuterat att investera i mer fastigheter och en större post (>10% men <33%) i noterat bolag, köp av icke noterat bolag med stabil organisation, lönsamhet och kassaflöde eller en i en del i mindre investmentbolag.

Så ser familjen Anders nya investeringsstrategi ut.

Ander?

Låt oss återkomma till det.

 "Senast 2036 är ägarnas målsättning att 50 procent av omsättningen ska komma från bolag vi inte har idag, det innebär att vi letar aktivt efter nya lönsamma bolagsinvesteringar”.

 Så är det formulerat i ägardirektivet.

 Låt den siffran sjunka in. Till 2036 ska alltså 50 procent av familjens omsättning komma från helt ny verksamhet.

Det innebär att Victoria Svanberg de kommande åren ska ägna sig åt förvärv. I bolagsgruppen lever man fortfarande på grundaren Ernst Anders ord:

”Du ska spara först och betala sen.”

Gruppen är i stort sett skuldfri och har en soliditet på över 90 procent. Banksaldot visar 327 miljoner kronor.

Det är ändå en konkret och stor uppgift för en nytillträdd koncernchef tillika storägare. Men Victoria Svanberg är inte en person som ger uttryck för att vilja synas och höras. Faktum är att den här intervjun blir av enbart är frukten av träget arbete. Räkneövningen ovan vill hon heller inte lämna några ytterligare kommentarer till.

– Idag har vi en väldigt tung investering i media. Dels i Erna Media-holding, Polaris och Bonnier News Local. Men sen har vi också investeringar i Polaris. Vi har haft stora investeringar i Schibsted. Men de har vi successivt sålt oss ur. Nu måste vi bredda oss för att sprida våra risker.

Förändringen började kanske med just namnbytet. Visst att NWT är solitt i Värmland men det gav också upphov till missförstånd. Telefonen ringer och det är någon från NWT: Är det från redaktionen? Från NWT-fastigheter? Från NWT-invest?

Det blev struligt.

– Det handlar inte om att vi ska förskjuta media men visst, vi måste visa på ett breddande och då är namnbytet till Erna ett sätt. Det ska inte missförstås att vi ska lämna media. Det ska vi inte. Jag är övertygad om att det kommer vara ett av våra viktigaste innehav i framtiden också. Med då är det bättre att vi verkar under vårt nya namn Erna.

Började med en sättare från Örebro

Erna?

Ernst Ander.

Han var sättare från Örebro som visade framfötterna i Karlstad. Pappan hette Andersson. NWT gick knackigt och han fick ett erbjudande att ta över hela verksamheten, inklusive de omfattande skulderna, för 1 krona.

Just kronan var kanske inte det stora problemet men det krävdes mod och tro på verksamheten. Det är väldokumenterat hur tuffa tiderna var i början. Ernst Ander fick ta lån för att kunna betala medarbetarnas löner.

Till slut blomstrade tidningen.

Han fick sonen Gustaf som är Victoria Svanbergs morfar.

Med den här förändringen i ägardirektivet och förvärvskassan så blir Erna-gruppen ett mer renodlat investmentbolag?

– Jag ser det som att vi blir ett investerande bolag.

 Vilka sektorer vill du investera i?

– Ja, där vill vi ju också ha väldigt mycket konkreta förslag. Det låter lite flummigt. Vi vill tänka utanför boxen. Det kan vara alltifrån kvinnohälsa till vår senaste investering som gäller solceller.

På mediesidan anser man sig vara fullinvesterade. Fastigheterna utgör 30 procent av tillgångarna.  

På ägarlistan i Erna-invest återfinns bland annat coworking-bolaget Convendum som gick in i rekonstruktion efter pandemin. Är det sorgebarnet i portföljen?

– Det är väl inget jag är jättestolt över men det är inget sorgebarn längre. Jag kommer att bli stolt över Convendum igen, tror jag. De har gått igenom ett stålbad nu och har fått komma ut på andra sidan.

Ny principer på väg in

 Hittills har familjen Ander hållit sig till två principer:

Att kärninvesteringar är fastigheter och media och att det geografiska spridningsområdet är Värmland, Dalsland och Skaraborg.

– Tidigare sa vi att om en investering är inom spridningsområdet så får det vara utanför kärnverksamheten. Men det här håller vi på att revidera nu. Nu ska vi börja titta på bolag utanför spridningsområdet och det behöver inte vara inom kärninvesteringarna.

 Så det kan egentligen vara lite var som helst?

– Ja, det kan vara lite var som helst. Det är en väldig variation på de investeringarna vi gör.

 Vad är det som attraherar dig nu när du tittar på ett bolag?

– Det ska ha kommit en bra bit på vägen och ha en riktig balansomslutning. Erna-gruppen kommer inte att göra såddinvesteringar. Det har vi gjort inom ramen för Erna-invest men det kommer vi inte att fortsätta med. Vi vill vara goda samhällsmedborgare och jag vill investera och äga i bolag som är med och bidrar till att vårt gemensamma samhälle blir bättre.

 Hur gör man för att hitta de här bolagen?

– Vi har löpande kontakter med corporate finance-rådgivare för att få inspel och vi kommer behöva stärka den här kompetensen i styrelsen.

 Du fattar att du kan bli nedringd efter en sådan här artikel?

– Jag behöver möjligen förstå det. En av mina prioriterade uppgifter som vd blir att sätta en väl fungerande struktur för detta.

En liten dynasti ska stöpas om

Familjen Ander i Värmland är ingen stor släkt. Egentligen handlar arvet efter Ernst Ander om att sonen Gustaf hastigt fick avbryta sina studier vid Handelshögskolan i Göteborg och fara hem till Karlstad. Fadern hade just gått bort och 27-åringen fick inte avsluta sin sista termin, därvid var familjeföretaget alldeles för viktigt. Han visade sig dock ha fallenhet för affärer. Så småningom gifte sig Gustaf Ander med Anne-Marie Linnander och de fick barnen Lars, Staffan och Birgitta.

Lars blev nytt överhuvud efter sin far.

Staffan blev chefredaktör för NWT, nu på sitt 48:e år.

Birgitta är Victorias mamma.

Fyra kusiner och en morbror utgör generation tre och fyra i livet.

Än så länge har kusinerna sammanlagt två barn.

Det är ingen stor dynasti.

– Min morfar var en direktör av den gamla sorten. Han behärskade management by walking around innan någon handelshögskola hade kommit upp med det begreppet. Han utvidgade koncernen och fick NWT att växa med en massa förvärv inom tidningar och fastigheter. Han samlade chefer kring sig varje dag för att förhöra sig om hur allt gick. Till och med vid hans sjuksäng hade han chefer som avrapporterade.

Som många familjeföretagare brottas Victoria Svanberg med hur nästa generation ska lotsas in.

– Det är en balansgång att lotsa in något i ansvar utan att för den skulle bestämma deras väg eller skrämma bort dem. Framtiden får utvisa hur det sedan blir.

 Vad är det svåraste som din generation har gått igenom hittills?

– Förlusten av min mormor, morfar och morbror så klart och att två kusiner har valt att lämna som delägare. Egentligen så borde det inte ha varit dramatiskt men det blev ganska dramatiskt för oss. Vi är alla olika individer med olika behov och i slutändan blev det en nyttig och lärorik resa för oss alla.

Svaret var enhälligt och tydligt.

– Vi som är kvar nu är dedikerade. Det är ingen som gör det här utan fullt engagemang.

 Men det gäller att hålla ihop.

– Ja, hur gör man för att hålla sams? Jag tror att det hjälper om man pratar mycket. Sedan tror jag varje generation bäst själv får uppfinna hur man håller sams på nytt. Vi är ju inte syskon och det är en skillnad. Vi kommer från olika frukostbord, olika miljöer. Vi hade ju en naturlig knutpunkt så länge vår morfar/farfar levde men nu är det upp till oss.

Hon trycker på en annan sak.

– Det är viktigt att ägare som tillhör samma familj också tar sig tid att umgås utanför styrelserummet. Att vi får vara en släkt också utan att prata jobb. Det bidrar till den grundläggande förståelse om hur vi fungerar och vad som förenar och vad som skiljer oss åt.

Förlorade sin mamma tidigt

Apropå frukostbord har Victoria Svanberg fått lära sig något om det. I hennes fall började en av livets stora förändringar med att hennes mamma Brigitta hastigt gick bort endast 23 år gammal. Kvar stod Victoria som bitvis växte upp hos sin farmor och farfar. Vid det köksbordet samlades alla som arbetade och var aktiva på Hedbergs Mekaniska Verkstad.

– Kring det matbordet fick jag lära mig hur en familj styr ett företag och hur man egentligen aldrig slutar att tänka eller att prata om sin verksamhet, på gott och ont. Jag fick träffa väldigt många människor som brann för det de jobbade med. Mycket diskussioner om hur man löser problem.

 På verkstaden arbetade man i skift.

– Det var alltid någon avstämning kring bordet. Då satt jag med och lyssnade på problemen och utmaningarna. Det var nedgång i försäljning och det var en stor order från någon industri. Det var verkligen mycket upp och ner och jag fick sitta med väldigt tidigt och lyssna på utmaningar och möjligheter för företag.

Och sorgen?

– Den går inte över helt men det blir bättre. Att förlora något som jag gjorde som så ung gör att du hela tiden blir medveten om att det värsta i livet kan hända. Men det ger dig också en styrka i att även om det värsta kan hända så blir det bättre. Jag har ändå haft en lycklig barndom med många trygga vuxna runt om mig.

"Nej, det var inte självklart"

Att hon nu tar över som gruppens koncernchef beror bland annat på att hon är största ägare med 28,3 procent av ägandet. Men på klassiskt Victoria Svanberg-manér svarar hon försiktigt på frågan om det vart självklart att hon var den av kusinerna som skulle ta över?

 – Nja, om det var självklart vet jag inte. Nej. Det får du nästan fråga dem om. Vi har haft externa vd:ar tidigare och det har fungerat mycket bra. Ingen av oss kommer in och får en ledande operativ roll i firman ”bara” beroende av att vi är delägare. Vi behöver ha en gedigen erfarenhet och utbildning för våra roller.

 För henne själv var det fler års funderande. Faktum är att hon lämnade gruppen som operativ och ägnade sig åt att ta en MBA på Handelshögskolan i Stockholm och arbetade i 15 år som organisationskonsult innan hon tog beslutet.

 – Min morbror Lars frågade om han fick föreslå mig för valberedningen i Polaris Media ASA.

 Ett halvår senare gick han plötsligt bort.

 Som en del i gruppens förändring kommer moderbolagets styrelse att bli en ägarstyrelse. Dotterbolagen kommer att bli mer självständiga och deras respektive ledning få ett större mandat.

 – Vi är en bred grupp med en bas i fastigheter och media och som snabbt ska bli ännu bredare. Då kan inte allt tröskas genom en och samma styrelse. Det blir för tungrott.

 Och även om Victoria Svanberg tar över som matriark för en familjekoncern i förändring är det inte bara förändringar.

Hon betonar igen vikten av att vara fortsatt stark inom media.

Ett korsägande med Bonnier News Local har ingåtts där Erna-gruppen äger 15 procent och de i sin tur äger 30 procent i Erna Media Holding.

 – Min morfar sa alltid att stillastående är tillbakagång.

Värdefull konstsamling

 Hennes morfar sa en annan sak också. Det gäller familjens omfattande konstsamling.

– Han ville att alla tavlor alltid skulle hänga uppe. Alla. Där har vi däremot tummat lite.

 Samlingen började med att familjen hade ett depeschkontor i centrala Karlstad med möjligheter att ställa ut tavlor. Däremot motsade han sig någon ersättning för besväret men såg gärna att han fick en tavla i stället.

– Gick utställningen bra så kunde det bli en fin tavla men hade det inte sålts så mycket så blev det kanske något annat. Han byggde på samlandet men flera andra förvärv.

 Det är svenska klassiker: Nils Dardel, Gustaf Fjaestad, Lars Lerin och Bengt Lindström – för att nämna några. Samlingen är imponerande men värdet dolt.

 Att Gustaf Ander inte ville ha någon ersättning kan få vissa att höja på ögonbrynen. Släkten har ett rykte om sig att inte bara vara sparsamma utan direkt snåla.

– Jag tror inte att det är någon överdrift utan att det grundas i den ekonomisk situation som Ernst Ander tog över företaget i. Nu är vi kraftigt överkapitaliserade och det är ju inte heller bra. Vi måste få vårt kapital att arbeta mer effektivt och bredare.

Hittills har stiftelsen delat ut drygt 300 miljoner kronor till forskning och utbildning inom mediaområdet. Stiftelsen grundades av Anne-Marie och Gustaf Ander i samband med NWT:s 150-års jubileum år 1986.

 Och tavlorna, de som morfar var tydlig med att alla alltid skulle sitta uppe?

 – Äh, en del av dem är så fula så de har vi faktiskt ställt undan.