Professorns fem förslag – för att öka produktiviteten

Jag lovar inte att det kommer att ge resultat, men här halkar Sverige tydligt efter, säger Harry Flam, professor emeritus i nationalekonomi och författare till SNS-rapporten som sammanfattar över två år av forskning och seminarier om produktivitet, konkurrenskraft och tillväxt.

Finansmagasinet möter honom i hans delade arbetsrum på sjunde våningen i det höghuskomplex som sedan tidigt 1970-tal är centrum för Stockholms universitet. Här sitter flera av Sveriges mest välrenommerade nationalekonomer i kontor som påminner om hur kontor brukade se ut.

En övergripande oro förenar nationalekonomer i hela Europa: Varför står produktiviteten och stampar? Sedan finanskrisen 2008 har produktivitetsökningen i genomsnitt legat på en halv procent om året i Västeuropa. Historiskt sett – sedan industrialiseringen – har den legat på ungefär 2 procent i genomsnitt.

Här halkar Sverige efter

Sverige, som gjorde sin hemläxa efter 1990-talskrisen, har utvecklats bättre än många jämförbara länder. Ändå verkar även vi ha slagit i taket.

– Sverige ligger väldigt bra till när det gäller alla de faktorer som bestämmer totalfaktorproduktiviteten. Vi har mycket forskning och utveckling, internationellt sett. Vi har konkurrens. Vi är öppna mot omvärlden. Vi har ett bra företagsklimat och en politik som uppmuntrar strukturomvandling.

– Men på en punkt ligger vi klart efter andra länder i Västeuropa. Vi har relativt få med högskoleexamen i naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik, alltså STEM, säger Harry Flam.

STEM står för science, technology, engineering och mathematics och är den vedertagna förkortningen för grundutbildning inom naturvetenskap. Internationellt jämförs antalet som har högskoleexamen inom STEM per 1 000 invånare i åldern 20–29 år. Snittet i Västeuropa ligger på 24–25. I Irland, som sticker ut som en europeisk tigerekonomi, är siffran nära 40. I Sverige ligger den på 20–21.

Det är paradoxalt med tanke på att Sverige satsar tredje mest i världen på forskning och utveckling, ungefär 3,5 procent av bnp om året. Bara Israel och Sydkorea ligger högre.

– Så där ligger Sverige väldigt bra till, men i själva verket är det så att den mesta forskningen och utvecklingen som vi har nytta av kommer utifrån, säger Harry Flam.

Hans poäng är att det inte är forskningen som sådan som skapar produktivitet, utan tilllämpningen. För ett mindre land gäller att den mesta kunskapen alltid importeras, hur mycket forskning landet än producerar själv. Produktivitet skapas när vi importerar innovationer från andra länder och kopierar och vidareutvecklar dem. För att det ska ske behövs arbetskraft som har förmågan att göra just detta.

Så ska Sverige öka produktiviteten

Enkelt uttryckt behövs det en massa ingenjörer. Enligt Harry Flam är det den enskilt viktigaste åtgärden som Sverige kan vidta för att öka sin produktivitet på lång sikt.

Hans konkreta förslag är att regeringen uppdaterar och skärper den STEM-strategi som antogs i början av 2025. Bland annat vill regeringen öka antalet som läser STEM-ämnen från 83 000 till 90 000 fram till 2035. Harry Flam tycker att ambitionsnivån är för låg.

– Det är halvvägs till genomsnittet för Europa. Alltså, man kommer inte upp till 25 per 1 000, utan till 22–23 per 1 000. Ökningen behöver minst fördubblas för att komma upp till genomsnittet. Och det är inte heller ett bra mål – ambitionen bör vara högre än genomsnittet. Sverige bör ligga bland dem med högst andel.

Harry Flam har sammanlagt fem förslag till regeringen, däribland åtgärder för att minska avhoppsfrekvensen från STEM-utbildningar på universitet och högskolor, som ligger runt 40–50 procent i Sverige.

Enligt Harry Flam kan avhoppen bara motverkas med mer lärarledd undervisning. Den har skurits ned kontinuerligt de senaste decennierna, vilket paradoxalt nog är en effekt av produktivitetspolitiken.

Det var Göran Persson som införde principen att regelmässigt räkna ner anslagen till myndigheter och andra offentliga verksamheter. De får kompensation för pris- och lönestegring, minus en viss procent för produktivitetsökningen.

– Det var nästan en revolution i svensk offentlig sektor. Tidigare saknades incitament att bli effektivare, så det här har verkligen lett till ökad effektivitet i den offentliga sektorn. Men det går inte att dra alla verksamheter över samma kam, säger Harry Flam och pekar på undervisning och kultur.

– Det är väldigt svårt att öka produktiviteten i lärarledd undervisning. Det är klart att man kan göra undervisningen lite bättre, men det är ändå så att man måste ha någon i katedern, eller i laboratoriet och så vidare, och där ligger vi då väldigt lågt.

Sverige är bland de länder som har lägst lärarledd undervisning på högskolan, i genomsnitt ungefär tio timmar i veckan. Samtidigt är det hoppfullt att Sverige har en stor satsning kvar att göra för att stimulera den avstannade produktiviteten.

Är det här vår sista chans?

– Jag säger så här: Om Sverige ökar satsningen på STEM kan jag inte lova att det blir någon märkbar effekt. Det är så många faktorer som bestämmer ekonomisk tillväxt. Men det här är en satsning som vi kan göra – och bör göra.