Raiffeisen stiger efter hopp om EU-kompensation
Det tänkta sanktionslyftet uppges avse aktier värda cirka 2 miljarder euro i det österrikiska byggföretaget Strabag, som tidigare har ägts av Oleg Deripaska. Tillgångarna skulle i så fall tillfalla Raiffeisen för att kompensera banken för en bot på 2 miljarder euro som Raiffeisen behövde betala efter ett ryskt domstolsbeslut som gynnade en verksamhet som hade kopplingar till Deripaska, rapporterar Financial Times.
Sanktionerna härrör ursprungligen från att Deripaska ansågs tillhandahålla stöd till Rysslands militära och industriella komplex i samband med Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina.
Förslaget om kompensation kommer från Österrike. Flera andra EU-länder väntas dock vara skeptiska till idén.
Under politisk press från USA och EU
Tidigare i veckan rapporterade Reuters att Raiffeisen än en gång har misslyckats med att sälja en andel av sin verksamhet i Ryssland. Raiffeisen är den största banken i Ryssland som inte är föremål för internationella sanktioner och banken har därför en viktig roll vad gäller betalningar för till exempel rysk gasexport till Europa. Ryssland vill gärna ha kvar Raiffeisen i sin nuvarande form, då ett ryskt delägande skulle kunna leda till sanktioner mot banken.
Raiffeisen själva har försökt sälja hela eller delar av sin ryska verksamhet i flera års tid, i förhoppningen om att detta skulle göra det möjligt att föra över vinster från Ryssland hem till Österrike. Raiffeisens framgångsrika ryska verksamhet, i kombination med stoppet för att föra ut kapital, har inneburit att cirka 7 miljarder euro i vinster är låsta i Rysslandsverksamheten.
Raiffeisen är också under politisk press från USA och EU att minska eller avveckla sin verksamhet i Ryssland på grund av kriget i Ukraina.
Samarbetar med SEB
EFN skrev under torsdagen om SEB:s samarbete med Raiffeisen Bank där de ihop med flera europeiska banker ska lansera stablecoin.
– Någonstans verkar de ha en otydlig kompass när det gäller hur de ska hantera Ryssland. Bilden som växer fram är att de väljer att vara kvar och väljer att tjäna pengar och vara en del av Rysslands finansiella och ekonomiska system. Det är fortfarande min bild, sa Torbjörn Becker, chef för Östekonomiska institutet vid Handelshögskolan, till EFN då.
