Sebastians snabba cash – historien om Klarna

När den stora kontorsbyggnaden på Sveavägen 46 byggdes för drygt 80 år sågs den som den mest rationella fastighet som Sverige någonsin skådat. En rymlig entré ut mot trottoaren som effektivt slussade in de kontorsanställda till stora elektriska hissar för vidare transport uppåt i det nio våningar höga huset. Hela huset, som byggdes åt försäkringsbolaget Thule och under drygt 60 år huserade Skandia-koncernens huvudkontor, utstrålade funktionalitet och modernitet.

Bortsett från att fasaden är ganska brutal och ful är Skandiahuset, mitt i Stockholm, fortfarande ett hus som utstrålar rationalitet och modernitet. De kostymklädda försäkringstjänstemännen har för länge sedan förpassats till Stadshagen i västra Stockholm. Sedan tio år tillbaka är det i stället programmerare, ux-designers, systemarkitekter, marknadsstrateger, compliance officers, marketing directors och key account managers som checkar in och ut från kontoret. Varje dag går de till sina jobb på betaljätten Klarna där de skapar “smidiga och säkra betallösningar för shopping på nätet”. 

Entrén till Klarnas huvudkontor går i klara, grälla färger och tillsammans med ett futuristiskt möblemang, obegripliga plastskulpturer och installationer i neonljus skapar de ett lätt förvirrande men iögonfallande intryck. Här pågår det kreativa, svårbegripliga saker som samtidigt är väldigt moderna, ja rentav högteknologiska! De tre konferensrummen bakom receptionen är stajlade utifrån Klarnas tre nyckelbegrepp: Algorithm, Transparency och Safety. 

På en av väggarna i Klarnas entré hänger en stor inramad bild av Shaqueille O’Neal i profil mot rosa fond. “O’Deal” står det i vita bokstäver på hans ryggtavla. Den pensionerade basketstjärnan och fyrfaldige NBA-mästaren är det svenska betaltjänstbolagets nya ansikte utåt. På tv, utomhusskärmar och i sociala medier upplyser O’Neal konsumenterna om det geniala i att göra sin nätshopping via Klarnas app. Ju mer pengar du spenderar på ditt Klarna-konto desto mer “cashback” får du att shoppa ännu mer för. En bra deal för den som gillar att shoppa ofta och mycket på nätet. 

Genom Klarna-appen leds konsumenterna in i ett virtuellt miniuniversum av snabbkrediter, delbetalningar, sparkonton och digitala kontokort. Och Shaquille O’Neal är i gott sällskap, Klarna har tidigare anlitat superkändisar som Snoop Dogg, Paris Hilton och ASAP Rocky i sin reklam. Med smart och nyskapande marknadsföring har bolaget metodiskt profilerat sig mot sin kärnmålgrupp: ungdomar och unga vuxna med bra koll på popkulturella trender men har desto sämre koll på sin privatekonomi. Som Klarna-konsument spelar det nämligen ingen roll om du inte har råd att betala varorna du klickat hem här och nu. Betala kan man alltid göra senare. 

Femårstabell

Klarnas betallösning med digitala minikrediter har haft en förlösande effekt för svensk e-handel och spelat en avgörande roll när bolag som Zalando, Nelly och Boozt vuxit tvåsiffrigt och gått till börsen. Nu har turen kommit till Klarna. Nästa år sätts bolaget till börsen. Somliga källor inom Finansstockholm talar om andra kvartalet nästa år, andra är mer specifika och talar om april 2025. Värdet på hela bolaget varierar också och långt ifrån fastställt, men tros landa någonstans mellan 20 och 30 miljarder dollar. I svenska kronor innebär det 200-300 miljarder. Det är betydligt högre än den värdering som gjordes i samband med den senaste nyemissionen 2022. Då var Klarna rejält illa ute med skyhöga kreditförluster och rasande värderingar för snabbväxande techbolag. Sebastian Siemiatkowski tog in nytt fräscht kapital för att rädda bolaget till en total värdering på 6,7 miljarder dollar. Samtidigt är 20-30 miljarder dollar betydligt lägre än de 53 miljarder dollar som bolaget värderades till i samband med nyemissionen 2020. Förmodligen ångrar sig Klarna-ledningen och de stora aktieägarna med Sequioa, Permira och Bestseller i spetsen att de inte noterade bolaget då. En viss tillnyktring i synen på tillväxt och kreditförluster har skett sedan dess. Hur marknaden kommer att se på Klarnas röda siffror – senaste helåret som bolaget visade vinst på nedersta raden var 2018 – återstår att se.

– Klarna har gjort ett bra arbete med att få stopp på förlusterna och vända utvecklingen. Men det kommer att bli en stor omställning inte minst för vd att bli recenserad på börsen varje dag, säger en källa med stor insyn och tillägger:

– Som vd på ett börsnoterat börsbolag kan man inte längre reagera som att all kritik är personliga förolämpningar. Det håller inte.

Arbetet med att klä bruden pågår för fullt. Klarnas affärsaktivitet har ökat markant de senaste halvåret. Den 24 september tillkännagav Klarna att man ingått ett avtal med holländska Adyens, som har 450 000 betalterminaler i Europa, Nordamerika och Australien. Tidigare i år sålde Klarna sitt affärsområde Checkout, alltså den digitala kassalösning som avslutar kundernas köpprocess på exempelvis Adlibris, H&M och Ikea. Köpare var riskkapitalbolaget BLQ Invest med Serendipity-avhopparna Kamjar Hajabdolahi och Erik Halvord i spetsen som också bytt namn på bolaget till Kustom. 

25 miljoner aktiva i USA

Efterfrågan på Klarnas digitala minikrediter, med en effektiv ränta på uppåt 21,9 procent, fortsätter att växa. När de för bolaget så viktiga konsumtionshögtiderna Black Friday, Halloween och inte minst julen 2024 läggs till handlingarna räknar Klarna med att 1 000 miljarder kronor har passerat genom deras betalningssystem. Det skulle innebära rekord. Aldrig tidigare har bolaget hanterat så många transaktioner och aldrig tidigare har så många konsumenter världen över använt sig av Klarna. 

I skrivande stund uppger Klarna att man har knappt 25 miljoner aktiva konsumenter i USA, motsvarande ungefär en tiondel av den vuxna befolkningen i landet. Till Dagens industri säger marknadschefen David Sandström att målet är att klättra upp till dryga 40 miljoner konsumenter på den amerikanska marknaden.

– Jag tycker ett rimligt mål är att halva befolkningen ska ha testat eller använt Klarna. I Sverige ligger vi ju kring 80 procent.

Tidigare i år fördes ägandet av Klarnas aktier över från det svenska bolaget Klarna Holding till det brittiskregistrerade moderbolaget Klarna Group plc. Åtgärden är en formalitet men också första steget i att sätta bolaget på börsen. London är ett alternativ, men amerikanska Nasdaq mer troligt. Svenska Carnegie och amerikanska Goldman Sachs har tillfrågats om de kan agera rådgivare, men inga avtal lär i dagsläget vara påskrivna. 

Det är inte första gången som Klarna omgärdas av rykten om en förestående börsnotering, men den här gången är det av allt att döma skarpt läge. Kostnader trimmas, planer rivs upp och stor vikt läggs på att maximera försäljningen. Klarna ska säljas in till framförallt internationella investerare och institutioner som ett högteknologiskt tillväxt-case. Som vanligt när det handlar om Klarna kretsar det mesta som pågår i bolaget kring vd Sebastian Siemiatkowski. Han driver inte bara på börsnoteringen med allt vad det innebär av möten med corporate bankers och affärsadvokater utan vänder upp och ned på strukturer och kringgår sina mellanchefer. En anställd beskriver det som att hela chefsgarnityret på Klarna just nu har nerverna utanpå kroppen. Det smälls i dörrar, gormas och pekas med hela handen.

– Just nu råder ett spänt, stressigt läge på Klarna. Det mesta kretsar kring börsnoteringen och bolagsledningen är uppenbart pressad, säger en Klarna-anställd som inte vill figurera med namn.

”Börsnoteringen är hans baby”

Som journalist har det alltid varit svårt att få Klarna-anställda att uttala sig men hösten 2024 är läget exceptionellt. Det är inte svårt att förstå varför. En stor grupp Klarna-anställda har genom åren deltagit i bolagets optionsprogram och har ett direkt ekonomiskt intresse av att börsnotering blir framgångsrik. Ingen skulle tjäna på att det läckte ut negativa nyheter, skitsnack eller skandaler när bolaget samtidigt förbereder sig på att åka ut på road show mellan banker och investerare.

Klarnas vd och medgrundare Sebastian Siemiatkowski har genom åren givit motstridiga budskap om sin syn på en börsnotering. Å ena sidan har han inte mycket till övers för kvartalskapitalismens tvära kast och analytikernas aggressiva frågor. Å andra sidan har han uppgett att det vore bra för alla Klarna-anställda som äger aktier att få realisera sina innehav. Hösten 2024 råder det dock inget tvivel om vad han vill.

– Börsnoteringen är hans baby och siktet har alltid varit att notera bolaget på Nasdaq i New York, säger en annan källa.

Att notera Klarnas aktie på samma börslista som Apple, Nvidia och Spotify skulle onekligen vara ännu en fjäder i hatten för Klarnas 44-årige vd. Han har inte bara jobbat stenhårt för att göra Klarna till en internationell spelare med verksamheter i 45 länder utan också målmedvetet positionerat bolaget som en högteknologiskt neobank där realkapitalet utgörs av algoritmer och ai-applikationer. En bedrift med tanke på att Klarna till syvende och sist är en shoppingbank som tjänar pengar på digitala snabblån. 

Klarna grundades 2007 av de tre Handels-studenterna Sebastian Siemiatkowski, Niklas Adalberth och Victor Jakobsson. Deras affärsidé om en finansiell mellanhand som tar risken och sköter pengahanteringen i konsumentens möte med e-handlare får en flygande start och är lönsamt redan efter två år. Men tidigt står det också klart att grundartion är väldigt olika sinsemellan. 

Siemiatkowski, som kommit med den ursprungliga idén och tveklöst är ledaren med stort L, är driven, kompromisslös och hungrig. Jacobsson är den analytiske och tystlåtne med en tydlig fallenhet för numerär problemlösning. Adalberth är entusiastisk och driven men också en tvivlare som funderar över meningen med livet och det moderna konsumtionssamhället. När jag träffade och intervjuade de tre grundarna som reporter för tidningen Veckans Affärer 2012 var de noga med att profilera sig som just en trio, ett team. Men med facit i hand var deras entreprenöriella triumvirat dödsdömt från första stund. Och skälet är enkelt. Efter tre-fyra år stod det nämligen klart att varken Adalberth eller Jacobsson kunde uppvisa samma engagemang och tempo som Siemiatkowski. Det var en tävlan som redan var avgjord. Sebastian Siemiatkowski är nämligen utrustad med en arbetskapacitet och framåtanda som är helt unik. Det är slutresultatet som räknas och han har noll överseende med medarbetare som inte levererar sitt yttersta. Ibland har det lett till dikeskörningar och konflikter men i slutändan är det ändå Sebastian som får sin vilja igenom. Ingen angelägenhet är för stor eller för liten för hans granskande blick – han kan skälla ut medarbetare för både övergripande affärsstrategier och storleken på tumnagelbilderna inne i Klarna-appen.

– Sebastian är en jobbig jävel men han har nästan alltid rätt, säger en person som jobbat nära Siemiatkowski.

Under de 19 år som Klarna funnits så har bolaget genomgått så många kriser och förändringar att det ligger nära till hands att prata om olika åldrar. Först var det den framgångsrika barnstadiet när uppstickaren slog sig in på den snabbt växande e-handeln med en unik betalningslösning som framkallade akut växtvärk. Därefter följde den så kallade skandalfasen där den numera väletablerade betalningsförmedlaren avslöjades vara en inte så lite girig kreditförmedlare som både tjänade pengar på att uppmuntra sina konsumenter att skjuta upp betalningen och bättrade på sina vinstmarginaler ytterligare genom att skicka obetalda fakturor till ett eget inkassobolag. Därefter var det dags för bolaget att löpa medialt gatlopp för några av medgrundarnas festvanor. Vice vd:n Niklas Adalberth anklagades (falskeligen skulle de visa sig) för att ha förgripit sig på en ung tjej under en blöt festnatt i New York och medgrundaren tillika styrelseledamoten Victor Jakobsson fälldes för ringa narkotikainnehav på en nattklubb vid Stureplan i Stockholm.

Förlorade nära 20 miljarder på fyra år

Näst på tur följde en tung baksmälla efter år av intensiv internationell expansion – främst på den amerikanska marknaden där konsumenterna har en lång historia av att ta snabba lån för att köpa saker som de egentligen inte har råd med. Men att ta sig in på den amerikanska marknaden var inte gratis. På fyra år förlorade Klarna 19,57 miljarder kronor och i Stockholms finanskvarter började det glunkas om att några av Klarnas största aktieägare hade tappat tålamodet. Och tänk om bolaget inte fick kontroll på sina enorma kreditförluster – vad väntade då? En illröd reträtt från USA eller en storskalig konkurs? 

Men Sebastian Siemiatkowski visade som så många gånger förr att han dels har de största aktieägarnas mandat att navigera sin digitala supertanker genom stormar, dels att han är fullt kapabel att genomföra nödvändiga förändringar.

Och detta leder oss in på nästa kris i ordningen.

För när kostnadskostymen behövde krympas skedde det inte utan att varumärket drabbas, åtminstone i Sverige. De omfattande personalneddragningar som genomfördes 2023 föranledde fackförbunden Unionen och Sveriges Ingenjörer att hota med strejk samtidigt som Arbetsmiljöverket tilldömde Klarna böter. Det var inte direkt någon smickrande bild av Klarna som arbetsgivare som tecknades i svenska medier hösten 2022. Adjektiv som hård, kall, ful och svinig eldade på den öppna konflikten mellan bolagsledning och arbetstagare. 

Men Klarna överlevde även denna gång och bevisade inte bara att man är ett bolag som kan sätta stopp på finansiella blodflöden utan att motgångar kan fungera som viktiga lärdomar om de hanteras på rätt sätt. Bokslutet för 2023 visar visserligen på en brakförlust med minus 2,5 miljarder kronor men rörelseresultatet på -378 miljoner är en 95-procentig förbättring jämfört med 2022 års -7,8 miljarder kronor. 

Klarna är på väg mot en turnaround. Men inte nog med det. Enbart under första halvåret 2024 rapporterade bolaget sin största transaktionsvolym någonsin. På sex månader passerade 523 miljarder kronor genom Klarnas betalningssystem. Allt är med andra ord upplagt för att bolaget ska träda in i nästa mognadsfas. Det är dags att bli vuxen och börja spela med de stora grabbarna. 

Ända sedan Klarna lyckades med det PR-mässiga konststycket att plagg för plagg slita av sig den tämligen solkiga finanskonstymen för att i stället ikläda sig en ny utstyrsel i grälla färger som andas kreativ framåtanda och gränsöverskridande design har det diskuterats en börsintroduktion. Silicon Valley-baserade Sequioa Capital, danska Bestseller Group, brittiska Asos och inte minst de tre grundarna vill helt eller delvis göra en exit. I augusti i år gick Di ut med uppgifter om att Sebastian Siemiatkowski lutade åt att ge uppdraget att sätta Klarna på börsen till välrenommerade Goldman Sachs. Samtidigt uppgav flera källor inifrån huvudkontoret på Sveavägen att noteringen var planerad till sista kvartalet 2024 eller första kvartalet 2025. Nu har dock tidsplanen förskjutits ytterligare. 

Men för att noteringen ska lyckas behöver Sebastian Siemiatkowski, hans företagsledning och inte minst bolagets styrelse lösa flera ganska så komplicerade knutar. Den första är att lösa den motsättning som finns mellan Klarnas två största privata aktieägare, vd:n Sebastian Siemiatkowski och den f.d. finanschefen Victor Jacobsson. Den förre sitter i styrelsen och har ett nära samarbete med storägaren Sequioas representant i styrelsen, ordföranden Michael Moritz. Den senare slutade arbeta operativt så tidigt som 2012 men satt kvar i styrelsen i ytterligare fyra åren då han plötsligen lämnade i styrelsen efter att ha dömts för ringa narkotikabrott men behöll sina aktier. Ända sedan dess har orsaken till Jacobssons sorti från bolaget varit höljd i dunkel. Likaså hans relation till sin gamle studiekamrat och medgrundare Sebastian Siemiatkowski. Somliga gamla Klarna-kolleger säger att de två fortfarande är vänner. Andra menar att relationen är mycket frostig. 

Klarnas aktieägare

En av knäckfrågorna i konflikten mellan Sebastian och Victor är det ursprungliga akteägaravtal som ger befintliga aktieägare förköpsrätt till nyemitterade aktier och hembudsrätt på befintliga aktier som bjuds ut till försäljning. Victor Jacobsson har å ena sidan inte jobbat på Klarna på tolv år men å andra sidan deltagit i varenda nyemission som genomförts samtidigt som han köpt upp stora mängder aktier som kommit ut på den inofficiella så kallade gråmarknaden. Han är i dag bolagets fjärde störste aktieägare med 7,1 procent av aktierna med klart fler aktier i portföljen än sin gamle antagonist och medgrundare Sebastian Siemiatkowski (se tabell). Det befintliga aktieägaravtalet ger Victor jacobsson en privilegierad position som han för allt i världen inte vill ge upp. Victor avvisar kategoriskt Sebastians och de andras huvudägarnas förslag att riva upp aktieägaravtalet. Möjligtvis skulle han gå med på att omvandla somliga aktier till röststarka A-aktier medan andra förvandlas till röstsvaga B-aktier. Men att notera ett brittisk-registrerat holding-bolag med A- och B-aktier på en amerikansk börs är juridiskt komplicerat och tar lång tid. Fortsättning följer. 

Värdering över tid

* Uppskattat värde.

En annan sak som Klarna måste få ordning på innan man går till börsen är sitt förebyggande arbete mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Tidigare i höst har Finansinspektionen riktat skarp kritik mot Klarnas dåliga eller obefintliga kontroll av hur deras bankkonton används. Det är inte första gången som Klarna får påpekanden eller varningar från Finansinspektionen. Myndigheten har tidigare påpekat att Klarnas höga kreditförluster och generösa utlåning med låg riskkontroll kan strida mot konsumentkreditlagen. Nu läggs alltså en ny plump i protokollet. Klarnas konton för insättning och sparande används eller kan användas för penningtvätt.

I maj i år publicerade Polismyndigheten en rapport som sammanfattade Klarna och de andra neobankernas beredskap mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Rapporten är skriven av Polismyndigheten men har tillkommit genom samarbete mellan en rad myndigheter, däribland Finansinspektionen, Skatteverket, SÄPO och Kronofogdemyndigheten. I rapporten konstaterar författarna att Sveriges neobanker har en ytterst bristfällig kontroll av misstänkta bedrägerier och penningtvätt och konstaterar att samtliga stora aktörer på marknaden används för att slussa svarta pengar och försvåra myndighetskontroll. Det finns också en tydlig trend i den svarta ekonomin – efter skandalerna med Danske Banks och Swedbanks penningtvättshärvor i Baltikum har de fyra svenska storbankerna lagt stora resurser på kontroll och regelefterlevnad. Detta har lett till att bedragare, skatteflyktingar och kriminella ligor öppnar upp konton i neobanker som de använder för att slussa de svarta pengarna mellan för att förvilla myndigheterna och tvätta dem vita. Klarna, med verksamheter i 45 länder och en riskkontroll som i hög grad är helt automatiserad, framstår som ett synnerligen attraktivt redskap för den som vill skicka svarta pengar kors och tvärs olika konton mellan olika länder.

Svenska Finansinspektionen har historiskt sett varit en ganska tandlös myndighet och är i första hand intresserad av att skydda den finansiella stabiliteten i Sverige. Deras varningar har hittills inte gjort Sebastian Siemiatkowski och hans medarbetare särskilt nervösa. Men exemplen Danske Bank och Swedbank lär oss att skandinaviska bolag med kunder i andra länder kan råka illa ut ändå. Danske Bank fick förra året betala 1,21 miljarder dollar till amerikanska finansinspektionen SEC och hösten 2024 väntar Swedbank fortfarande på att motta sitt slutgiltiga bötesbelopp som tros landa någonstans kring 10-12 miljarder kronor. 

Riskerna för att Klarnas konton utnyttjas för penningtvätt och försvårande av skattekontroll må bedömas som små men är ändå reella. Säkert är dock att de kommer att spela en roll när Klarna sätts på börsen våren 2025. De investerare och analytiker som ska skärskåda Klarnas prospekt kommer att imponeras av de enorma transaktionsvolymerna och tvåsiffriga tillväxten men de kommer också att prissätta risker och brister i den finansiella kontrollen.