TOPPNYHETER:

Snart kommer den riktiga oljechocken

Världen står inför det största hotet mot energisäkerheten någonsin på grund av kriget i Iran och blockaden av Hormuzsundet, enligt IEA-chefen Fatih Birol. Det är värre än oljekriserna 1973, 1979 och efter ryska invasionen 2022 tillsammans, menar Handelsforskaren och oljemarknadsexperten Gabe Eckhouse. Men varför märks de ekonomiska konsekvenserna inte av så mycket?
Oljepump i siluett mot orange himmel vid skymning
Olja Foto: TT Nyhetsbyrån
Testa EFN Finansmagasinet för 29 kr per månad i tre månader – veckomagasin med unika analyser, intervjuer och reportage.

Det tar tid innan en oljechock slår igenom i världsekonomin, det beror på att den fysiska oljan rör sig långsamt. En oljetanker färdas ungefär 20–25 kilometer i timmen över världshaven – ungefär samma hastighet som en cykel, berättar Gabe Eckhouse på ett seminarium på Center for Philosophies of Markets vid Handelshögskolan i Stockholm.

– Eftersom oljan transporteras långsamt över haven har vi egentligen inte börjat känna av den fysiska oljechocken förrän relativt nyligen, säger han.

Marknaden når ny smärtgräns

Oljemarknaden brukar beskrivas som världsekonomins blodomlopp och Gabe Eckhouse menar att liknelsen inte bara är metaforisk för ekonomins bränsle – utan att systemet faktiskt liknar en människas blodomlopp.

– Oljeproduktionen och oljeutvinning kan liknas vid hjärtat i systemet. Pipeliner, fartyg, raffinaderier och lagringsanläggningar – där enorma mängder olja ständigt flödar – fungerar som cirkulationen. Industrin och konsumenterna motsvarar kroppens celler, säger han och fortsätter:

– Liksom det måste finnas en viss miniminivå av blod krävs en miniminivå av olja i systemet för att allt ska fortsätta fungera. Det finns en gräns som världen riskerar att passera, där det här cirkulationssystemet inte längre fungerar.

Den amerikanska storbanken JP Morgan spår att marknaden når en sådan smärtgräns i juni, när de globala oljelagren faller under 7,5 miljarder fat. Goldman Sachs bedömer att en annan kritisk gräns nås någon gång i september, då själva cirkulationen i det globala oljesystemet riskerar att haverera. Gabe Eckhouse beskriver läget som att marknaden når en ”operativ miniminivå” där ”allt verkligen kan gå åt helvete”.

Så slår en oljekris mot ekonomin

En oljekris påverkar långt mer än biltrafik och bensinpriser. Eftersom stora delar av världsekonomin är beroende av fossil energi sprids effekterna snabbt genom hela systemet.

Jordbruk och livsmedel

Diesel driver jordbruksmaskiner och naturgas används för att tillverka konstgödsel. Dyrare energi höjer därför kostnaderna för spannmål, foder och matproduktion, vilket ofta leder till stigande livsmedelspriser.

Hämta EFN:s app för iOS och Android - gratis: nyheter, analyser, börs, video, podd
Nästa Artikel