Svenska klenoden som såldes

Mycket såg mörkt ut för det svenska elektronikföretaget Asea i början av 70-talet. Man hade blivit frånsprungen av konkurrenterna i utvecklingen av numeriska maskiner. Nu såg samma sak ut att hända inom ett nytt revolutionerande område, där USA tagit på sig ledartröjan med världens första industrirobot Unimate.

Det var tur att det fanns en svensk ingenjör med hemlängtan.

Björn Weichbrodt, då robotutvecklare på den amerikanska jätten General Electric, flögs hem till Sverige. Något år senare stod prototypen IRB 6 klar, en helt elektrisk robotarm med en lyftkraft på sex kilo.

Sedan dess har Asea, som 1988 blev ABB efter sammanslagningen med Brown Boveri, skeppat 400 000 robotar från fabriken i Västerås.

Den 8 oktober kom nyheten om att ABB:s affärsområde Robotics säljs till det japanska konglomeratet Softbank för drygt 50 miljarder kronor.

– Det kommer att vara fördelaktigt för ABB Robotics att kombinera sina ledande teknologier med Softbanks toppmoderna position inom AI och nästa generations datateknik, säger ABB:s vd Morten Wierod i ett uttalande.

Storägaren, Wallenbergfamiljens investmentbolag Investor, med 14,3 procent av kapitalet och rösterna, ställer sig bakom beslutet.

"Vi delar ABB:s styrelses bedömning att det är en finansiellt attraktiv affär för ABB och att Softbank är ett bra hem för ABB Robotics", skriver Investors kommunikationsdirektör Jacob Lund.

På frågan om det är bra för Sverige långsiktigt att svensk industri hamnar i utländsk ägo svarar han:

"Vår princip är att alltid utgå från vad som är bäst för det enskilda bolaget och för Investors aktieägare."

Många analytiker är positiva till prislappen, där flera såg det som osannolikt att få en så hög värdering vid en börsnotering, vilket var den initiala planen. Paretos Anders Roslund har en avvikande åsikt.

– Jag tycker att det hade varit bättre om de hade delat ut det till aktieägarna, sedan väntat på en konjunkturuppgång som kunde ge betydligt bättre värdering på några års sikt, säger han.

Analytikern, som länge följt ABB, konstaterar att robotindustrin är cyklisk.

– När investerings­efterfrågan drar igång kan det lätt bli så att orderingången går upp 20–40 procent, vilket leder till en kraftig försäljningsökning, marginalen stiger och läget ser mycket bättre ut 2027.

Omsatte 22 miljarder

Affärsområdet har runt 11 000 anställda i mer än 50 länder, varav 950 personer arbetar på Robotics anläggning i Västerås.

Förra året omsatte affärsområdet 22 miljarder kronor med en rörelsemarginal på 12 procent.

Anders Roslund ser ingen förlorare på 50-miljardersaffären, men det är ovisst vem som blir vinnaren.

– Softbank är ett teknikbolag med fokus på digitala lösningar, AI och liknande. Det sägs att de vill satsa på AI-integrerade robotar, men det är en extremt konkurrensutsatt sektor. Tesla och andra satsar massivt. Om du har djupa fickor, och är beredd att investera stort i AI-robotar, kan Softbank vara helt rätt spelare. ABB har nog inte varit beredda att ta de uppoffringarna, säger han.

Västerås brukar kallas Europas robothuvudstad. Förhoppningen är att den statusen ska befästas ytterligare efter försäljningen till Softbank.

– Man har ju byggt upp den kunskapen här under väldigt lång tid och förhoppningsvis så kommer den här investeraren tillföra någonting nytt som passar in i framtidens robotik. Så ja, vi ser hoppfullt på det här, säger Torbjörn Bengtsson, etableringschef på Näringsliv Västerås.

"Vill fortsätta satsa i Europa"

Att Softbank betalar 50 miljarder kronor för verksamheten tyder rimligen på att man ser ett stort värde i den.

Han hyser ingen större oro för framtiden för robotindustrin i staden.

– Inom ABB och Robotics är Västerås för det första födelseplatsen för industriell robotik, men också en av de tre huvudhubbarna för robotutveckling inom ABB Robotics. Det finns en i Asien, en i Västerås som täcker Europa och en i Nordamerika. I dagens geopolitiska läge tänker man väl att man nog vill fortsätta satsa i Europa också, säger Bengtsson.

Bygget på Finnslätten i Västerås talar för det. Här ska en ny robotfabrik stå klar 2027, en investering värd 3,1 miljarder kronor.

– Jag hoppas att inte den bilden förändras utan att det kommer att fortgå. Man har kommit ganska långt med den byggnationen. Jag hoppas ju verkligen att den kommer att stå klar här om några år och att man kommer att expandera som man har tänkt. Även med den nya ägaren, säger Helene Öhrling, stadsdirektör för Västerås stad.

Chefsekonomen: "Det är jag bekymrad över"

Sven-Olov Daunfeldt, chefsekonom på Svenskt Näringsliv, har svårt att se något negativt i att utländska aktörer plockar upp svenska bolag.

– Det jag tror att vi ska vara mer bekymrade över i Sverige är hur vi ser till att vi har ett sådant investeringsklimat så att fler företag väljer att investera i Sverige, säger han.

Chefsekonomen ser att allt fler bolag väljer att lägga investeringar utomlands, exempelvis inom forskning, för att regelverken där är mer gynnsamma.

– Det är jag mycket mer bekymrad över. Det innebär att vi går miste om investeringar, sysselsättning och jobb. Och i slutändan om tillväxt, säger Daunfeldt och fortsätter:

– Frågan är förstås alltid: hur hade bolaget utvecklats om det inte blivit uppköpt? Det kontrafaktiska vet man inte. Men överlag pekar den forskning som nu är helt färsk på tydligt positiva effekter av utländska uppköp. Vi ska inte vara rädda för det, tvärtom.

Men det måste finnas risker med utländska uppköp och investeringar i Sverige?

– Det är att man måste säkerställa att det inte sker uppköp som är viktiga av säkerhetspolitiska skäl.

– Problemet är att vi inte heller vill att det ska bli mer regelbörda och byråkrati, men det är klart att man måste ha någon kontroll av uppköp i kritiska branscher.

Kan uppköpen innebära att svensk talang och innovationskraft lämnar landet?

– Den vetenskapliga evidensen visar att det snarare berikar Sverige än gör oss fattigare, säger Daunfeldt.

– Jag tror att vi absolut ska vara oroliga över att talanger, experter och företag och investeringar lämnar. Men det kan vi faktiskt göra något åt själva, med exempelvis mer gynnsamma avdrag för FoU-investeringar och sänkt bolagsskatt som viktiga åtgärder.

"Köpt in sig tungt"

Försäljningen av Robotics innebär att ABB, för andra gången inom relativt kort tid, avyttrar en av sina divisioner till japanska jättar. 2018 var det Power Grids som såldes till Hitachi Energy för 100 miljarder kronor.

Vid tillfället hade affärsområdet omkring 3 700 medarbetare i Sverige, varav de flesta fanns i Ludvika. Power Grids har i Hitachis ägo haft en stark utveckling. Bolaget har dessutom investerat miljardbelopp i Ludvika och anställt tusentals medarbetare.

– Hur Softbank kommer resonera vet vi inte, men de har redan köpt in sig tungt på alla investeringar i Västerås, säger Paretos analytiker Anders Roslund.

Samtidigt är det ett faktum att ABB:s födelseort inte längre rymmer särskilt många större, svenskägda bolag.

– Tågen görs av Alstom, kärnkraft och annan kraftteknik av Westinghouse och nu kommer japanska Softbank. Västerås skyline är nu delad mellan flera utländska bolag. ABB har numera väldigt lite kvar i Sverige. Det finns några fabriker, men inget centrum längre, avslutar han.

TIDSLINJE:

• 1974 – IRB 6. Lanserar IRB 6, världens första kommersiella, mikroprocessorstyrda och helelektriska industrirobot. Markerar startskottet för ABB:s robotik.

• 1975 – IRB 60. ABB följer upp med IRB 60, den första elektriska roboten styrd av mikroprocessor för tunga punktsvetsapplikationer. Den signalerar skiftet från hydraulik till mer precisa, elektriska lösningar.

• 1988 – ABB bildas. ASEA och BBC går samman till ABB och samlar robotik, automation och kraft under ett tak. Skalan och kapitalet lägger grunden för global expansion.

• 1984–1991 – Portföljen breddas. IRB 1000 (1984), IRB 2000 (1986) och tunga IRB 6000 (1991) driver genombrott, särskilt i bilindustrin. Hastighet, noggrannhet och nyttolast förbättras markant.

• 2001 – FlexPicker (IRB 340) och PickMaster. ABB introducerar hög­hastighets-plockning med delta-roboten IRB 340 och mjukvaran PickMaster. Det öppnar dörren till livsmedel, läkemedel och förpackning.

• 2015 – YuMi. På Hannover Messe avtäcks YuMi, en av världens första verkligt kollaborativa tvåarmade industrirobotar. Den sätter en ny standard för säkert samarbete mellan människa och robot.

• 2018–2019 – “Robotar bygger robotar” i Shanghai. ABB annonserar en investering på 150 MUSD i en 67 000 m² megafabrik i Shanghai och påbörjar byggnationen året därpå. Anläggningen designas som en flexibel, helautomatiserad fabrik där robotar tillverkar robotar.

• 2021 – Nya cobotar: GoFa & SWIFTI. ABB lanserar GoFa CRB 15000 och SWIFTI CRB 1100 och breddar sin kollaborativa portfölj för nyttolaster upp till 5 kg. Tillgängligheten från 24 februari 2021 markerar ett tydligt kliv mot enklare och snabbare samarbete.

• 2021 – Förvärv av ASTI Mobile Robotics. Köpet av AMR-tillverkaren ASTI gör ABB till en leverantör med komplett portfölj: industrirobotar, autonoma mobila robotar och maskinautomation. Det stärker erbjudandet i logistik och e-handel.

• 2024 – AI-navigation & ny styrplattform. ABB fullbordar förvärvet av Sevensense och integrerar AI-baserad 3D-vision för autonoma mobila robotar. Samma år lanseras OmniCore™, nästa generations styrplattform som höjer hastighet, precision och möjligheter till autonomi.

  Källa: ABB