Trumps nya hot mot regimen i Havanna – "näst på tur efter Iran"
Den kommunistiska regimen i Havanna har med sina nära kopplingar till Ryssland och Kina varit ett hot mot USA:s nationella säkerhet under flera årtionden, sa Marco Rubio i kommentarer för ett pressuppbåd, strax innan han lämnade Washington för att resa mot Helsingborg och helgens Nato-toppmöte.
– Deras ekonomiska system fungerar inte, det är i spillror, och går inte att åtgärda under nuvarande politiska styre, sa han och poängterade att kubansk praxis mot USA har varit att köpa sig tid och vänta ut Washington.
– Det funkar inte med oss. Vi menar allvar och vi är väldigt fokuserade, sa han.
Donald Trump fyllde i från sitt håll att han sannolikt kommer bli presidenten som "till slut gör slag i saken" och vidtar åtgärder.
Uppmärksammade åtal
Fokuset mot Kuba har ökat de senaste dagarna, bland annat genom att USA mobiliserat marinstyrkor i Karibien. Dessutom har åtal väckts av amerikanska åklagare mot Kubas före detta president, Raul Castro, som anklagas för att som försvarsminister ha beordrat nedskjutningen av två civila flygplan 1996.
Planen flögs av exilkubaner med amerikanskt medborgarskap som var i färd med att understödja kubaner på flykt undan Castroregimen.
94-årige Raul Castro efterträdde brodern och revolutionsledaren Fidel Castro, som lämnade presidentposten 2012, innan sin död 2016. Raul Castro var president till 2018 men är fortsatt en mycket inflytelserik person i Kuba. Nu är han åtalad för bland annat fyra fall av mord tillsammans med ytterligare fem personer. Endast en av dem – en av stridspiloterna som sköt ned planen – finns i amerikanskt förvar.
Fler uppmärksammade gripanden av kubaner har också gjorts i närtid, vilket uppfattas som amerikansk eskalation. På torsdagen anhölls en till USA invandrad familjemedlem till en av ledarna i Kubas viktigaste företagskonglomerat GAESA, som kontrolleras av Kubas militär och styr stora delar av ekonomin.
Tidigare har sanktioner varit det främsta vapnet mot Kuba för Trumpadministrationen, som bland annat implementerat en bränsleblockad mot ö-nationen genom att kapa utbytet mellan Venezuela och Kuba efter att president Nicolas Maduro extraherats från Caracas. Fokuset på Kuba har ökat efter den uppmärksammade operationen.
Svagt hopp om diplomati
Trumpadministrationen har inte gjort någon hemlighet av att nuvarande regimen under president Miguel Diaz-Canel ska bytas ut. Någon uppenbar ersättare har dock inte hittats, enligt källorna, trots att amerikanska tjänstemän förhandlat med Castrofamiljen. Raul Castros son och sonson har lyfts fram som möjliga efterträdare.
Samtidigt som detta skett, bland annat i form av att CIA-chefen John Ratcliffe nyligen beordrades till Kuba för att förhandla med sin motpart, har Trump återkommande understrukit att Kuba "står näst på tur" efter aktionerna mot Venezuela och Iran. I sina kommentarer på torsdagskvällen talade även Marco Rubio i termer av att de diplomatiska kanalerna förefaller uttömda.
De uppmärksammade juridiska processerna mot kubanska nyckelpersoner som skett under veckan har också ackompanjerats av nya sanktioner mot staten.
Kuba befinner sig sedan länge i en djup ekonomisk kris. Problemen har de senaste månaderna förvärrats avsevärt med anledning av bränslebristen som följt USA:s embargo mot att leverera livsnödvändig olja till Kubas föråldrade energisystem. Landsomfattande elavbrott har inträffat flera gånger.
Tydligt slutmål – otydlig linje
Alexander Gray, analytiker vid tankesmedjan Atlantic Council, menar att Trumpadministrationens slutmål för Kuba är tydligt.
– Det är att underminera Castroregimens legitimitet och skapa förutsättningar för intern förändring på medellång sikt, på ett sätt som bättre skulle ligga i USA:s intresse. Detta amerikanska intresse är en regim i Havanna som är i linje med USA:s säkerhetspolitiska prioriteringar och som motsätter sig inblandning från rivaler utanför västra hemisfären, som Kina och Ryssland, säger han i en kommentar för CNBC.
Antoni Kapcia, professor i latinamerikansk historia vid University of Nottingham, menar dock att det finns tvivel om amerikanska militära åtgärder finns på bordet som ett verkligt alternativ.
– Jag tror att Pentagon har uppfattningen att militära åtgärder skulle leda till att amerikanska soldater återvänder i liksäckar i en helt oacceptabel omfattning. Det verkar vara skälet till att USA växlar mellan hård och mjuk linje mot Kuba. Ena stunden sker förhandlingar bakom kulisserna och i nästa stund hotar man med omedelbara åtgärder, säger han till nyhetskanalen.
Vidare lyfter han att fortsatta ekonomiska åtgärder för att strypa Kubas regim är billigare än krig, samtidigt som det gör livet väldigt svårt för kubanerna.
Kubas utrikesminister, Bruno Rodriguez, svarade på den nya retoriken från Washington med en rasande replik under natten, rapporterar AFP.
"Den amerikanske utrikesministern ljuger ännu en gång för att anstifta militär aggression som skulle leda till både kubansk och amerikansk blodspillan", sa han.
