Lök på laxen till midsommar

”Ät lax, det är dyrt”, sa Sunes pappa vid julbordet. Peter Habers replik från Sunes jul är en tv-klassiker, och talande för hur den svenska synen på den rosa, feta fisken var förr. Vi är många som minns lax som en lyxvara. I dag köper vi den mest på extrapris i frysdisken men nu till midsommar vill vi gärna ha den färsk.

I reportageboken Den nya fisken (Ocean books) beskriver journalisterna Kjetil Østli och Simen Sætre hur den resan gick till. Redan på 1960-talet började norrmännen experimentera med att odla lax. Med tiden växte de första, småskaliga försöken till en hel industri, där forskning och finans i samarbete lyckats avla fram en särskilt fet och snabbväxande fisk. I dag är Norge världens största exportör av odlad lax. Sverige importerar mest fryst, norsk lax i hela Europa. År 2023 mer än 14 000 ton.

Den norska laxodlingen har förändrat matvanorna över hela världen och gett tusentals norrmän jobb. Østli och Sætre berättar om den lilla ön Frøya, ett av laxodlingens främsta säten. Där bor 5 000 personer. Sex av dem är miljardärer. Många norrmän har blivit otroligt rika på lax. Samtidigt växer kritiken mot industrin. Den nya fisken redogör för hur fisken lever under närmast tortyrliknande förhållanden, sönderavlad i en bakteriehärd där sjukdomar och laxlus frodas. När den lyckas rymma ur odlingskassarna parar den sig med vildlax, med förödande konsekvenser för det vilda beståndet som följd.

Lägg därtill att norsk laxodling varje år matar fiskarna med tusentals ton foder tillverkat av råvaror som skulle kunnat bli människomat, och bilden av industrin som den värsta sortens miljöbov blir tydlig. Lax är inte dyrt för oss konsumenter längre. Men Den nya fisken visar att priset för den rosa delikatessen är om möjligt ännu högre i dag. Skillnaden är bara att det är naturen, och laxen själv, som får betala.